Dålig stämning?

Frågor & svar  /  8  Kommentarer
Vad betyder egentligen begreppet dålig stämning? Och vem avgör när det är så kallad "dålig stämning"? Räcker det att en person uppfattar en situation eller diskussion som obekväm eller behöver samtliga vara överens om saken för att situationen ska kunna stämplas med "dålig stämning"? 
 
Min relation till begreppet är uppbyggd på alla de situationer som människor runt omkring mig hävdat att de kan inte göra si "för då blir det dålig stämning" eller "Men Clara, lägg bara ner disskussionen. Vi vill inte ha dålig stämning". Då kan jag inte låta bli att bli lite nyfiken. Vad är den där dåliga stämningen ni talar om - och varför är ni så rädda för den? 
 
Oftast stöter jag på begreppet i samband med diskussioner där de delaktiga inte är överens med varandra. Den här dagen är ett ganska bra exempel på detta. Jag drömde mardrömmar, steg upp klockan sex, åkte till skolan, skrev mitt prov i spanska och både provet och tillvaron kändes okej. När jag tagit mig till salen där nästa lektion skulle ha ägt rum fick jag höra från klasskamrater att jag inte skulle ha den lektionen, att jag faktiskt inte skulle ha någon lektion alls förrän teaterföreställningen som klassen skulle gå på ikväll. "Va? Det här kände inte jag till", tänkte jag, som trots mina koncentrationssvårigheter ändå hade känt mig rätt säker på att jag förstått all information läraren gav oss dagen innan. "Ja ja, jag har ju missförstått saker förut. Vi kanske inte har lektioner idag", tänkte jag och stack därifrån. So far so good. 
 
Senare på dagen, när jag inte befann mig på skolan längre, fick jag läsa i klassens gruppchatt att vi visst skulle ha lektion idag. Då påpekade jag att skolan kunde vara tydligare med information och att det hade varit bra om all information fanns på ett och samma ställe så att alla elever får rätt info och har koll på läget. Jag möttes av spydiga kommentarer som varvades med härskartekniker där folk försökte tala om för mig att allt var mitt eget fel, att jag har eget ansvar att ta reda på saker och att jag fick skylla mig själv om jag inte lyssnade på lektionen. Vänta lite nu, jag gjorde alltså mitt bästa att lyssna på lektionen och kom till skolan som jag skulle? Och sedan fick jag höra av klasskamrater att jag inte skulle vara i skolan och då stack jag därifrån? Och sedan, när jag påpekade att skolan hade kunnat ge tydligare information till alla elever (jag skrev "alla" pga ville inte hänga ut de jävlarna som gav mig felaktig information) så att inga frågetecken eller missförstånd behövde ske, fick jag höra att jag skulle skylla mig själv? Ja, exakt så gick det till. Och de som varken följde chattkonversationen som en biofilm eller deltog i den faktiska diskussionen, de försökte gång på gång förklara att vi skulle sluta diskutera för att det skulle bli dålig stämning. Och vi vill ju inte ha dålig stämning när vi snart ska ta studenten? Och tänk på att det är jul snart, hallå???? Den där jävla julen. 
 
Jag gillar inte julen, jag vet inte vad dålig stämning är och jag känner inte heller något behov av att rätta mig efter vad det än kan råka vara för något. Min enda vilja var att uttrycka min åsikt om att skolan hade kunnat vara tydligare med sin information. Med tiden uttökades viljan till att jag även ville försvara mig själv mot alla påhopp och härskartekniker som plötsligt haglade ner över mig. Är det dålig stämning när en ensam individ får ta emot en jävla massa skit från en större grupp människor som inte delar den individens åsikt? Nog kan jag hålla med om att det är dåligt - riktigt dåligt - men är det dålig stämning? Kanske innebär dålig stämning att den enskilda individen uttrycker sin åsikt trots att den större gruppen uppenbart är av en annan åsikt? Fast just detta tycker jag inte är något dåligt, jag tycker ju att man ska stå upp för sina åsikter och för sig själv, annars hade jag inte gjort det. Om det inte är dåligt, kanske det bara är "stämning"? Det kanske helt enkelt bara är så att ibland inträffar det stämning. Så måste det vara. 
 
 
 
 
 
Vad tror ni? Vad är dålig stämning? När inträffar den dåliga stämningen? Bör diskussionen avslutas innan dålig stämning inträffar? 
 

Sprutor och spanska

Vardag  /  1  Kommentarer
Måndagen den tjugosjunde november kan sammanfattas med: sprutor och spanska. Efter mitt måndagliga besök hos psykologen tog jag bussen in till stan för att leta upp läkarmottagningen som min partner befann sig på. Han ska nämligen fly landet över jul och dra till bättre väder (Gambia!!!) - och för att både lyckas ta sig dit och hem till Sverige igen med livet i behåll så behövde han vaccinera sig mot diverse saker som kolera och gula febern. Eftersom att min partner är spruträdd ditchade jag spanskan så att jag kunde vara med honom som stöd under hela proceduren och jag säger bara "he did very good". Jag är himla stolt över honom.
 
När vi var färdiga på läkarmottagningen gick vi till ett café mitt emot och belönade oss med fika. Mer sanningsenligt var det han som belönades - jag tog egentligen bara tillfället i akt att dricka varm choklad för andra dagen i rad. Jag fick också hjälp av min partner att plugga spanska, eftersom jag har prov på onsdag och missade dagens lektion. Ibland är det lyxigt att ha en partner som vuxit upp i latinamerika. Jag får ju proffshjälp och varm choklad på samma gång, vad mer kan man begära? ;) 
 
 
 
 
Hur var eran måndag? 

Mys deluxe

Måleri  /  4  Kommentarer
Min söndag har verkligen varit mys deluxe. Ni vet en sådan där dag då man framåt kvällen konstaterar för sig själv att "Åh, detta var precis vad jag behövde"? En sådan dag har jag haft idag. 
 
Först promenerade jag runt i stan tillsammans med min partner. Jag fönstershoppade pennor och betalshoppade ett klädesplagg som jag letat efter sååå längeeee, nämligen en klänning med luva och fickor. Efter ett tips från min vän Josefine hittade jag klänningen på Monki - och eftersom Sverige inte riktigt har förstått vad Black Friday innebär så var det halva priset på den även idag. Pröjsade alltså 150 riksdaler för den (!!!). Titta vad hård och besynnerlig jag såg ut när jag stod och provade den i affären. Äkta cooool.
 
Men man blir ju hungrig av att gå i stan och på café kan man sitta och måla till ljudet av regn som smattrar mot fönstret intill, så det blev en sväng förbi ett fik också. Okej, "en sväng förbi" är nog en lätt underdrift. Vi satt nog där i några timmar. Jag åt en liten raw klump med pepparkakssmak (jag och mamma ska slå våra kloka huvuden ihop och försöka baka likadana pga de var dödsgoda) och drack en stor varm choklad på sojamjölk. Hjälp vad gott det var! Den fikan fick mig verkligen att ifrågasätta avsaknaden av varm choklad i min diet. 
 
 
 
Summan av kardemumman: jag har äntligen fått veckans mysdag och jag borde dricka varm choklad oftare.